Ibland är det ju så .. att man bara vet..
men mycket vill man inte bara veta, man vill behålla spänningen i det.. vill känna längtan i drömmen att möjligheten finns..
Är ju den som säger att inget är omöjligt, allt går utan nyfödda barn.. frågan är när och hur?
Allt blir ju egentligen vad man gör det till och man skall inte skapa problem som inte finns..

Min första gång var 1985, snart 33 år sedan ...wow liksom ...
Jag var ung men tog mitt ansvar, när man var yngre som mamma så fick man ögonen på sig och det var som om människor runt omkring gick och vänta på att få tala om för mig vilka stora misstag jag gör.
Grannarna tisslade och tasslade det glömmer man inte...
Alla föräldrar gör sina misstag under sin föräldrar resa ...men slutat finnas för dem existerar inte.
Jag är ju mamma även om de är vuxna, även om de befinner sig hos den andra föräldern eller på andra sidan jorden ..vill och försöker alltid vara tillgänglig i den mån det fungerar och går.
Behövs jag så finns jag här!
Har ju även fått erfara att jag funnits för mycket ... men backa gör om gör rätt.
Är ju livrädd av att finnas till för lite...
Detta hjärta, detta hem har inget lås för de mina .. men den har en vilja och önskan om lugn.