Slutet på detta konstiga år, jag har haft så konstiga år de sista 10 så är inte lika störd av detta som miljoner andra.
Allas sociala liv har förändrats och minimeras, mitt gjorde det för så längesen att det är normalt och även skönt. Visst saknar jag mina människor, saknar när vi var alla hemma att vi även bäddade i det stora badrummet :) nu får jag glädjas åt att den tiden funnits <3
Nu är det mest tyst hos mig, oftast bara 2/3 av bushögen hemma... Minibuset börjar bli så stora att de klarar sig själv korta stunder.
Det är så lugnt så du märker inte de två tonåringarna som är hemma... <3
Men hur fantastiskt det än låter när jag berättar om hemmets lugn så finns det en sak som jag verkligen önskar mig.. Att få städa upp hemma efter en högljudd helg som lämnat disk, tvätt och skräp efter sig.
Efteråt sätta mig i soffan, med ett glas vin och bara känna lycka <3

Idioten sa " Jag är bäst, jag kan allt!"
Den lärde sa " Jag kan mycket, men kan lära mig mer!"
Så trots min ålder sätter jag mig i skolbänken igen i vår, specialpedagogik 2 står på agendan då. Har sökt en utbildning som kräver 1an och 2an och 1 års arbetslivserfarenhet, har ju inte 2an ännu men har 11 år arbetslivserfarenhet i det ämnet och 35 års livserfarenhet :)
Det skall bli så roligt! Nu längtar jag ännu mer till våren, inte bara för att det blir närmare sommaren och förhoppningen att man kan resa <3
Amsterdam på 4 hjul står ju oxå på agendan nästa år!
Så bäst ta snacket med viruset att börja backa undan så man kan genomföra sina drömmar <3