Fullt upp i huvudet .. veckan har bjudit på ett par viktiga möten, mycket klurighet, timmar och sysselsättningsfördelning .. så mycket tyngre på uppdraget än vad jag upplevde första veckorna, fortfarande roligt dock och väldigt intressant. Men ibland känns det som om man stångar sig blodig på vägen mot målet... så många och så olika värderingar, så olika sätt att se på saker och ting..
Klart vi upplever samma saker men tolkat dem olika .. men hur den än blir måste man försöka se den lilla människan där hen är inte där man tycker att hen borde vara.
Man måste försöka se utifrån den lilla människans behov inte från sitt eget.. <3
Det är tufft att jobba ibland när man aldrig kan stänga av hjärtat och alltid har beredskap rustat för strid <3
Men kan ju inte vara annorlunda..... backa skulle heller inte ge någon sinnesfrid ..
Att förstå vad mitt uppdrag innebär är svårt för en del...<3
Andas, vänta, förklara igen...:)