Det är en känsla av glapp, ett hålrum av mörker ..en avgrund...mittimellan sex människor ettan, tvåan, trean.......femman, sexan och sjuan.
Fyran är tiden som stannat ...<3 Min M4 <3
Bilderna som hemsöker mig är då jag fann honom..så vidriga, så tydliga ...flasbacks jagar i min hjärna...han hemsöker mina sinnen <3
Saknaden gör ont, alla varför smärtar...så jag saknar att höra hans glada röst i telefonen ..Tjena mammsen, vad gör du?
Hur överlever man...jag gör det dag för dag, men hur kan man fortsätta överleva....utan sitt barn ..<3
Jag är inte den första mamman med en så svår förlust och jag är inte den sista ... Jag överlever en dag till...<3

Jag såg en mamma idag på promenad med sin son, tror han var 6-7 år... flashback the lux slog mig ..promenader med Mackan när han var i den åldern, han låg alltid steget före, småspringandes.... klättrade upp i lyktstolpe efter lyktstolpe..<3
Han var inte still långa stunder mer uppe i luften klättrandes, hoppandes i backflip ...cyklandes på bakhjulet långa sträckor och testa varje hopp han stötte på.
En dag kom han hem alldeles blodig i ansiktet efter att han fallit med cykeln i ett gupp och landat på ansiktet...hjärnskakning och sjukhusvistelse.
Men han slutade aldrig klättra, hustak, träd och kranen inne i södra hamn...och säkert på så många fler ställen jag inte har en aning om.
Min Mackan var en glad kille, med glimten i ögat, busig men ändå blyg och han var rädd om dem han älskade lika mycket som vi var rädd om honom.
Man vet inte vad som händer den lilla pojken efter 20 år.....min Lillkille var full av liv, en härlig liten lintott <3 för alltid 26 <3
Saknad För Alltid, Älskad För Evigt<3

Storebror och lillasyster <3 Mackan var först av syskonen att hålla i Melina då hon föddes, hans kommentar var "Mamma hon ser ut som en docka, hon Är en docka!" Lillasyster satt ofta i Mackans famn då hon var liten <3
Älskade unge som jag saknar dig!

Dagarna går och blir till veckor..blir till månader...blir till år...smärtan avtar inte som folk påstår...att det kommer kännas bättre, lättare med tiden...
Nä fy jävlar vad tungt allt är, vad ont livet gör...vad stark känslan av meningslösheten är och vad salta mina tårar är <3
Ingen älskar dig som jag! Det sa jag vår sista deep talk kväll vi hade hos dig...16 dagar senare fanns du inte längre <3
Jag jagar drömmar, drömmar att förverkliga...drömmar att uppleva...drömmar som gör mig mer levande, som ger mig lusten att leva vidare här ...en del stunder så tror jag mina drömmar kommer bli verklighet...en del stunder tror jag de aldrig kommer att ske..<3
Om du var här hade du velat följa med mig på mina drömmars roadtrip...jag vet det <3
Min Lillkille, min mittemellan prins, mitt älskade barn så jag saknar dig!!!
Jag har fått så många dråpliga kommentarer ..att jag måste börja leva igen, att jag har ju iaf 6 barn kvar, det kommer kännas bättre, du lär dig leva med det ....:(
Nä jag har inte lärt mig leva med det...kommer aldrig göra det ..jag kämpar för att överleva varje fucking jävla dag !
Det är klart jag älskar mina barn som lever, mina barnbarn ...de och endast de är anledningen till att jag fortfarande är här <3