Ett större och större mellanrum öppnar sig mellan oss, allt jag vill är att stoppa tiden, backa och få detta avskyvärda ogjort.
Min livslust är svår att hålla fast i, men vägrar släppa taget ...Du räddar mig i drömmarna så jag väljer att sova så mycket jag bara kan, känner mig lugn och trygg där ...<3
Energi och lust till annat finns inte....hur skall jag ens orka söka den ..? Det finns saker man bara måste och jag tvingar mig upp och utför dem, varje gång en kamp inombords ...lusten att somna om och möta sig i drömmarna är så stor men jag säger till dig, vänta på mig jag kommer tillbaka <3 Jag måste bara..... Saknaden är så fruktansvärd, allt gör så ont...varje liten cell i kroppen...en kamp för att överleva, ett krig ingen skall behöva möta. Men varje ny morgon gör jag det ...för varje dag trodde jag det skulle bli bättre men det är inte sant! För varje dag gör allt bara svårare, jag kommer längre och längre ifrån dig och det gör så in i helvete ont <3