När man domnar av i hela kroppen av längtan när man är ifrån varandra...man känner att kroppen är ledsen och att den känner sig ensammast .. att även om kärleken i allra högsta grad är levandes och mer än väl besvarad så gör den känslan att man blir rädd att förlora den <3
Att träffa någon man inte vill vara utan, så att även om man bara är ifrån varandra för stunden så blir den längtan och saknaden rent fysisk... kroppen får ont av att själen är kär i en annan själ...
När man blundar och en doft kan få en nära filuren och man somnar med näsan tryckt mot den lukten och känslan blir trygg och skön... <3
När minuter känns som timmar och timmar känns som dygn .. när famnen man funnit är den skönaste man känt... <3
Var inte rädd, men var rädd om Oss <3