Samhället är fullt av förståsigpåare.. man möter dem överallt ... Ni vet de som vet bättre än er hur ni bör göra, precis som om ni just klivit in i ert liv och inte har en aning om varför vissa saker är gjorda på ett visst sätt av er själva.
Nu skall ni lyssna på dem som förstårsigpå att det sättet ni har och det sättet ni hanterar situationer är ju alldeles galet.
Dessa människor skall man ignorera, de har ju ingen aning om varför ni gör som ni gör, de har ingen bakgrundsbild och de har ingen förståelse för situationen.
De tror sig veta att det Bara Är att göra si el så ..de tror sig veta hur du tänker och känner av hur du reagerar i situationer ..
Men de vet absolut ingenting !
Du kan försöka förklara men det är ingen ide till någon som inte vill förstå... <3

Har gjort det förr och bjuder på lite till ;)
Ni vet Lillan <3 den lilla människan med det stora hjärtat och klokheten :)
Hon är som bra på så väldigt mycket ! Att kunna se sånt som många i hennes ålder aldrig skulle ägna en tanke och att kunna förklara vad hon ser och varför saker blir som de blir har hon kunnat göra väldigt länge.
Hon bara har empatin och ett hjärta av guld <3
Så stolt över min Sjua <3

De både skrämmer och lockar, de skapar ångest och glädje... en salig röra..
Den närmast oss nu är min jobbigaste samtidigt som jag försöker tänka bort det jobbiga och glädjas åt det vad den står för för mig ... gemenskap, mina människor ...och det är även samma anledning som gör att oron och ångesten pockar på..en salig röra för familjen kaos <3
Lyckas bättre och bättre att släppa det som gör att det blir jobbigt, för varje år som gått efter julkaoset vi hade så blir det ju lättare iaf.
Men när familjer förändras så förändras även traditioner familjen har och det finns chans till ett nyskapande ..en Funkisfamiljtradition som det enda man skall ta med sig är sin glädje och kärlek <3
En sån tradition kan slå ut varenda tradition som skapar ångest ..<3
Välkommen nytänk <3

Downdipp på ingående..
Vet vilken huvudströmbrytare som slocknat .. och med alla småljus som släcks så faller man...
Försöker att tända lyktor även för andra, hålla dem vid liv... men det blir svårt och näst intill ohållbart när ljusen motarbetas och blåses ut om chans finns..
Vi fungerar alla olika.. vilket är bra om man använder det på ett bra sätt...
Vad händer om man slutar tända ljus och bara följer med mörkret ?
Var hamnar vi då ? Hur lång tid tar det innan det upptäcks ?
Eller skall man bara stänga dörren.. öppna en ny dörr ?
Längtan kommer ju i perioder, den sköljer över en och lockar på en ... <3

Vi möter många, många under vår resa här .. en del stannar men många passerar. Just då för stunden när de stanna till kan det vara så att man inte kopplat vilken betydelse de hade, men när de passerat och de dyker om lite hastigt så förstår man vad viktig mötet var för en där och då.
Man kan känna att vissa möten skulle man klarat sig utan men väldigt många möten har varit så bra att de var just där och just då. Ibland är bara rätt person på rätt plats, att lyfta och stötta en vidare!
En del känner man sig evigt tacksam till även om det bara var rätt man på rätt plats för just bara det tillfället och den händelsen. <3