Sista dagen på gamla jobbet och snart sista dagen på detta år...nästa år börjar med första dagen på mitt nya jobb, ett långpass men en kortvecka jobbar bara två dagar :)
Året som gått har jag kämpat mig igenom försökt se ljusglimtar och när de passerat mig har jag huggit fast dem för att orka en dag till. Många helger har jag sovit bort för det var enda sättet att överleva dem ....december var tuffare än jag var beredd på födelsedag för Mackan, julen, begravning, jobbet...när jag kommit ut från en affär har jag om än bara för några sekunder glömt bort var jag ställt bilen :( oroväckande med en minnesförlust om än kort och liten men den kommer alltid då utrymmet är stort, aldrig då jag parkerar på kända parkeringar som hemma och på jobbet.
Det nya året har jag förväntningar på, inte så att det känns som sista chansen till att räta upp rodret i huvudet för det kommer nog kännas kantrat tills min sista dag. Men jag hoppas nog att många dagar blir bättre, att jag vågar utmana mig själv mer med att göra sånt jag gjorde förr, det är nog det svåraste jag gör upp planer och tänker att nu nu ska det gå men det misslyckas oftast och den känslan blir ju min att jobba med. Det kan vara svårt att ha tålamod med mig det har jag oxå men jag kämpar framåt .
Det som känns lätt att byta år är det nya jobbet, det ger mig en väldigt positiv känsla det som är svårt och som får mig att vilja stanna kvar här är att slippa möta årsdagen då jag hittade min son avliden. Paniken och oron kryper inom mig....jag förlorar honom varje dag jag vaknar men årsdagen skrämmer mig så fruktansvärt <3
Jag skrattar men inbords gråter jag hela tiden <3 så tacksam för mina människor, vad vore jag utan dem mina barn, min familj, mina vänner <3