När har man någonsin varit hemma för så här lite ? Nåja Lillan är sämre och det uppmanas att då skall alla stanna hemma......
För mig är ju inte överflödig tid utan någon serie att nöta någonting positivt om karusellen startar för Pigge och Gnidde ...:)
Är ju egentligen ingen katastrof tänkare utan brukar försöka se lösningar ... men att detta är vår undergång har jag svårt att tro, är det nu så så spelar det ju ingen roll att oroa sig då går vi ju under hursomhelst..... men det som rastlösheten skapar är mer att det skakar liv i den verkliga sorgen.
För någon dag sedan skulle en kille fyllt år, för några dagar sedan var det tråkiga årsdagar ...det får mig in på min egen verkliga sorg.... har haft en bra period <3 kanske för att så mycket annat snurrat runt...
Sorgen finns ju alltid ibland behöver den bara in i djupsömn så att man fungerar och kan njuta av den lycka, glädje och kärlek man oxå har snurrandes runt sig <3
Men om min sorg skulle hitta en öppning en annan vinkel vill jag bara att vetskapen finns om att min kärlek För All Tid <3 är orubblig

Tänker inte räkna vilken i ordningen det är eller påpeka det för honom. Jag är för gör om gör rätt :)
Min filur är väldigt skoltrött, finner ingen motivation och det har pågått i snart 3 år, en lång tid för betygen ...och en lång tid för att mått dåligt över skolan. Vi har försökt hitta vägar att bryta och det har nått liten framgång på den nya skolan, de är fantastiska <3
Men vi är långt från Där vi borde vara... idag skall vi klura fram nya möjligheter att nå dit och jag väljer att stötta, att tänka positivt det tror jag är det rätta sättet <3
Vi nåt framgång vid positivt tänkande... negativt tänkande sänker oss, det finns ingen annan genväg det är inget kvickfix men med stort tålamod och mycket kärlek så går det åt rätt håll <3

Ännu en gång gick döden förbi .. man kan inte förbereda sig för hans närvaro och vad den bär med sig. Ingen nära mig men någon jag mött, som gjorde ett stort positivt intryck på mig .
Ingen jag träffat på många år men en kvinna jag minns som hade en härlig utstrålning och klokhet, fanns där när jag med stapplande ben startade min resa som förälder..<3
En resa som aldrig tar slut.. ett ansvar som bara ebbar ut, en kärlek som är oändlig <3

Vårt samhälle är tufft, försöker uppfostra barnen att stå för vad de gör men inte ta någon skit som andra gjort. Ni minns väl Grynet ;) ? Ta ingen Skit!? På bästa sändningstid för barnen :)
Inte det lättaste när man själv tagit så mycket skit, mött vänlighet och kamratskap som stuckit en i ryggen. Det är inte bra att ha åsikter om man inte har samma åsikter som en del, men har så svårt att vända kappan efter vinden .. en del har verkligen storm under sin.
Jag har fått tåla en hel del saker, men tycker som jag gör ändå och vågar stå för det.
Det är inte poppis alls :) men vad skall man göra ? Som de som inte vågar ha eget tyck?
Vara den som följer strömmen ? Nä ni vet väl att bara döda fiskar följer strömmen, vågorna får en del att se livliga ut men skenet bedrar.
Var dig själv, våga tro på dig själv, tillåt ingen styra din hjärna.... Ställ frågan om det verkligen kan stämma när du känner minsta tvivel, det är din intuition som pratar till dig, din livsguide .
Allt är inte guld som glimmar, den som skrattar mest är inte alltid den som har roligast.

Igår landade det i brevlådan och trots att jag fått det muntligt har jag läst det två gånger.... det finns inga konstigheter i utredningen de ramade in henne väldigt bra <3
Känslan att vi borde gjort detta för längesen når mig ofta, men vi var ju inte där alla berörda... vägen hit har varit krokig och kommer ju inte rätas ut men vi lär oss hur vi parerar i kurvorna :)
Vet ju att det borde vara mer fyrkantigt, men när någon haft så mycket luft under vingarna pga delad vårdnad så tar det tid att strukturera upp.
Börjar i en ände så jag inte bränner båda ;)
Märker en synbar förändring och jobbar på vidare.... allt syns inte utåt men det pågår en process hela tiden.
Tillit och respekt ...byggs inte på en dag men vi kommer dit med pingvin steg <3

När det bubblar i en av lycka och sorg, bubblar lite över och blöter ner kinderna...<3
När man förstår att det spelar ingen roll vad som händer min kärlek är orubblig och jag finns här om Du någonsin behöver mig <3
När det känns som om man vunnit högsta vinsten, men förlorat den...<3
När man ändå inser att vart det än tagit oss hade man ändå kämpat likadant..kämpat för överlevnad <3
Wow-känsla när man förstår att du lever kvar <3

Känns som om trådarna blir skörare och skörare.. några är förstärkta med knutar som man hoppas håller och en del brister.. innan man hunnit slå en blåknut.
När jag var ung tänkte jag ibland .. vad skönt när man blir äldre då måste allt vara enklare.. nämen så lurad jag är..<3 Det är inte enklare inte alls..men tror att för att man väljer ett visst sätt att leva så blir många saker lättare men det är andra saker som blir väldigt svåra. Det är som om livet hela tiden fyller på i sina vågskålar och helt enkelt vägrar ge någon jämnvikt, alltid övervikt i fel skål :(
Väljer jag fel hela tiden.. Följer ju hjärtat i mina flesta beslut.. är hjärtat för törstigt ibland ? <3

Behöver min sömn, men JB verkar ha varit och farit...:( han glömde mig .... eller var det mina hjärntroll som lura bort honom..?
Mycket som snurrar..en del frågetecken som man hoppas landar snart, har ju bestämt mig väntar bara på motspelarens drag ;)
Det finns kanske frågetecken där oxå, allt kanske inte är förberett för nästa steg..:)
Utvecklande utmaning ..i bästa fall ;)
Väldigt energislukande kan det bli, på ett positivt sätt hoppas jag.. samlar på mig en del i skafferiet så man orkar. Tankar när möjligheten finns ..<3