Jo jag vet jag tänker för mycket...men har alltid varit så, jag bearbetar saker mest då jag är ensam... skriver händelser i metaforer, den som inte känner mig riktigt har inte ofta en aning om vad texten handlar om <3
Börjat skriva på en annan plats utan metaforer... tanken var tidigare en fysisk bok, fått till en start men ändrar mig och lagt ut den i cyber världen.
Har alltid velat få ner i skrift tankar, händelser, beslut och känslor.. för mina människor att ta del av då jag är klar här på jorden <3 nu kan hände inbjudan till insyn kommer medans jag är kvar...vem vet...
Hur ska de annars förstå mig liksom..;)
Samtidigt som det känns som om jag vill hinna berätta mycket mer....och rädd att jag glömmer något <3

I höstas brakade jag igen .. det har hänt förr, men inte lika tokledsen har jag varit. Sökte hjälp ganska omgående och fick tid hos närpsykiatrin ... screeningar gjordes och det uteslöts att orsaken skulle vara någon underliggande diagnos.
Svaret blev Livet som påverkar mig, en hsp personlighet <3 och det är ju på gott och ont precis som allt annat livet bjuder på.
Om jag blickar tbk till då jag tvingades bli vuxen, när jag beslutade att behålla det barn som börjat växa i min 16 åriga kropp, så kan jag förstå att det brister till slut... <3 Ångrar absolut inte mitt barn på nått sätt och vis, min första riktigt stora kärlek <3
Det handlar inte om att ångra något heller, det handlar om att få förståelse för att det brister, att moderskeppet tar in för mycket..
Det är mer än 34 år sedan och inte många av er har fått överleva sånt jag överlevt.
Finns saker jag borde gjort annorlunda, men vi får sällan två chanser så inte lönt att gruva sig för det. Men det utesluter inte att man påverkas...
Mycket som påverkat är det som man omöjligt kan styra även om man verkligen försöker .. tex det som andra gör/gjort mot mig eller mina människor.
Försöker stötta mina där de har svårigheter och hur mycket jag än förespråkar LAB så brister jag ändå... man är ju bara människa ;)
Försöker stötta dem som stöttar sina människor ..för försök få sista brickan i domino stå upp när allt rasar..var den brickan för någon istället <3
Jag är lycklig, jag mår bra, jag är älskad och jag älskar <3
Jag brister ibland, men jag reser mig igen och kämpar för att aldrig sluta kämpa för dem jag älskar. Även en vuxen behöver sin mamma, låt mig få tillåta det <3

De är ibland väldigt morgonpigga... igår var en händelserik dag med två viktiga samtal som båda påverkar ens framtid. Den ena jobbmässigt den andra fritid...positiva samtal både ock ändå Och fått en att inse saker som man åter igen redan visste men nu är bekräftat... om tilliten var minimal så är den obefintlig ...
En väldigt viktig fråga dök upp och det känns väldigt spännande, utvecklande men framför allt utmanande...mitt jobb är att få klura ut pedagogiska lösningar i mångt och mycket och det är det mest intressant i jobbet.
En spännande vår gås till mötes hursomhelst ;)
Återgivningssamtalet var även de positivt, nu har vi en bra grund att stå på, svaren har kommit och nu blickar vi framåt.
2020 jag är redo och kommer att rusta mig efter vägen, detta blir ett spännande år <3

De har verkligen varit upptagna till och från de senaste dagarna... överkänsliga och analyserande små monster ..
Försöker vinna när vi argumenterar livligt och försöker hitta plats i nuet.. men de är tuffa och samtidigt förstår jag dem ..;) .. men det är jobbigt när de skapar en oro och olust känsla... de skakar liv i intuitionen och ber den vara på sin vakt .. obekvämligheten kryper in i mig och jag funderar om man borde byta plattform helt enkelt... här känns väldigt fel många gånger, fler gånger än det känns rätt... <3

Lämnar bakom mig både skratt och tårar, glädje och sorg...visa delar stegar in med mig i det nyaste året <3
Jag hoppas att skratten tar mer plats än tårarna, att glädjen sparkar undan sorgen ..<3
Jag önskar tröttheten lämnade min kropp och att energier strömmar in..jag önskar positiva svar på obesvarade saker och jag önskar att tillit, ärlighet och kärlek kantar min väg.
Jag lämnar inga nyårslöften de har ju en tendens att knappt överleva januari ut ;)

Energislukande vecka är snart över och julen står för dörren ...10/1 får vi återgivarsamtalet och det skall bli spännande. Nu är det vi skjutit upp i 6,5 år gjort och vi kan bara vänta ... man väntar på den rätta tiden men kommer den någonsin, det är väl bara att ta tag i saker och göra tiden rätt. <3
Väl bemötta i huvudstaden av fantastiskt kompetenta utredare :) och det var nog tur det annars hade det nog gått mindre bra.. vi tog oss igenom alla moment utom ett prov som vi skall få lämna här .. remiss skickas ..
När man sitter och blir interjuvad på det sättet så framkommer många svårigheter och många som man lyckas med och kan lägga bakom sig. Vi har stegat rätt och ibland fått göra om och göra rätt... men med facit på vissa delar och man fick berätta sina metoder och tankar och man får tbk ? Vad glad jag blir när du tänker så, det är så rätt:)? Då känns det bra inuti... för om någon brottas med tankar om det är rätt el fel så är det jag, oftare och oftare följer jag min känsla och den leder mig rätt <3

Tillit ... den brända tråden...
Hur du än gör och vilka relations konstulationer du ingår i så är det en viktigt del ...annars bjuder vi in tvivlet .. oj det är ingen bra kompis ..
Nu är det full rulle igen hos Pigge och Gnidde, det liksom gottar sig när de får fullt upp... att störa sömnen för mig måste vara högst upp på deras priolista...
Tvivlet har flyttat in.. men tur nog inte fått ett eget rum och strular en del så finns goda chanser att vräka tvivlet .... ännu så länge...
Tilliten kommer i delar och ju mer delar som tar plats ju mindre utrymme får tvivlet ..<3
Det är en ständig pågående process ... man får välja vem man bjuder en sittplats <3

Det blev klart nu, att det bara är livet som gjort sig påmind när det känts som om skorna är av bly... men det är ryggsäcken som tynger ner värre än tegelstenar ..
Det är ju ingen underdrift att det hänt en del.. val man gör blir ibland så fel :(
Sökte hjälp för jag tänkte att något måste vara fel .. är jag ledsen blir jag väldigt ledsen, är jag glad blir jag väldigt glad ... svårt att sålla intryck och Pigge och Gnidde behöver mycket tid för eftertanke.. Men det är livet och högkänsligheten .... alltså inte någon diagnos utan ett personlighetsdrag <3
Så här är jag nu.. kanske inte klokare än innan utredningen, men lite mer klarsynt om hur landet ligger <3