Vi har mött en hel del av framtiden , passerat och lämnat den till dåtiden.
Men när vi var där och detta var framtiden så trodde vi nog inte att den skulle bli så här.
En del saker har säkert blivit bättre och vissa saker har nog blivit väldigt mycket sämre än vi trodde.
För några år sedan när vi hade det som tuffast så tänkte jag inte ens framtid, det var dag för dag som gällde.
Sen när den visade sig att det blev bättre sakta men säkert börja man blicka in i framtiden igen.
Det har svängt en del har tappat nått värdefullt som gör att sorgen vissa stunder är outhärdlig.
Men som när vi var där i dåtid och detta vi passerat var vår framtid så kan mycket hända ännu...
Jag är ju inte den som ger upp, placerar mig i viloläge och laddar ibland. <3